Safari!

Och äntligen, efter 2 veckor fick vi äntligen tillbaka vårt internet. Det var ett rejält åskoväder som slog sönder det. Dessa åskoväder kommer och går rätt ofta, och det är inte vilka åskoväder som helst. Ofta kommer de tillsammans med en kraftig regnskur och blixtarna lyser upp hela himlen.

Hmm.. Vad har jag gjort de senaste veckorna.? När Ida-Maria och Annie var här gjorde vi mycket roligt. Vi badade i vågorna (och då snackar vi stora vågor där man vid flera tillfällen flög med dem och hamnade som en säl uppe på stranden), gick på bio för 13 kr, testade många olika restauranger och njöt av livet tillsammans. Under en helg så åkte vi på Safari. En riktigt häftig upplevelse med många stora fina djur och vacker natur. För att komma till Safari i Hluhluwe åkte vi 5 timmar nord väst. Där var det inte lika grönt och fint som det är här jag bor nu. Jag bor precis vid havet vilket gör att det är bra grönska. Men dit vi åkte var det inget grönt gräs som växte på marken, inget vatten i floden och inte heller vatten i kranen där människorna brukade hämta sitt vatten. Istället kom det lastbilar med vatten till människorna. Vart djuren fick vatten ifrån förstod jag verkligen inte. Det har varit torka i 7 år och det enda vatten vi såg var små pölar på vägen efter att det regnat lite under natten. Men alla djuren som vi såg behöver väldigt mycket vatten för att klara sig. Vi såg massa elefanter som (enligt google) dricker 200 liter varje dag. I många afrikanska länder är torka ett stort problem och många djur dör. Och det är bara en tidsfråga hur länge djuren ska klara sig. Det är så svårt att förstå att man inte har fri tillgång till vatten. Tänk vilken oro att inte kunna hämta vatten när man vill, man klarar ju sig inte speciellt många dagar utan vatten.

När vi åkte i bilen dit såg vi vid flera tillfällen folk som var ute med sina kor och lät dem äta gräs. Vissa kor satt fast i ett träd med ett rep runt halsen, andra gick lösa med någon som vaktade dem. De flesta korna var magra och hade stora horn. På vägen är hastigheten 120 kr/h och korna går nästan på vägen. Vid flera tillfällen såg vi små barn i 10 års ålder hålla koll på korna. Kanske är det barnen i familjen som får det uppdraget. Det var så jobbigt att se att de ska behöva ta så mycket ansvar och dessutom gå precis vid den stora vägen och vakta korna. Många går även på kanten av vägen även när det är mörkt, och reflexvästar är det inte tal om. Bilar med flak är fullastade med människor. Säkerhet finns inte i detta land.

Helgen i Hluhluwe med Safari var i alla fall jätte lyckad och på vägen hem på söndagen stannade vi på en stor marknad med mycket frukt och massa hantverk som olika kvinnor sålde. De blev så glada när vi handlade utav dem. Det var så roligt att Ida-Maria och Annie här och jag kunde visa vad jag lever för liv just nu. Det var lite tråkigt och tomt när de åkte men samma dag kom det två nya trevliga volontärer! 🙂