Swaziland

Förra helgen åkte vi utomlands. Vi hyrde en bil och åkte till Swaziland, ett land som är omringat av Sydafrika och i storlek med Småland. Där hälsade vi på Stinas (en volontär här) farbror Peo som har ett projekt i norra Swaziland. Han samlar in pengar i Sverige från företag och privatpersoner som han sedan använder till att borra vattenbrunnar till människor som inte har rent vatten eller som måste gå långa avstånd för att hämta vatten. I Swaziland är det svår torka som så många andra länder i Afrika och folk måste flytta för att de inte har vatten samt att många djur dör. Peo och hans fru Lotta åker till Swaziland två gånger varje år. Denna gång skulle de stanna en månad och planerar att borra runt 10 brunnar, beroende på hur långt pengarna räcker. Han betalar även skolavgifter för barn så att de ska ha möjlighet att gå i skolan.

Peo har ett fler tal personer som varje månad ger 200 svenska kronor som går till ett fadderbarn och dess familj. Vi fick följa med ut till tre olika familjer och kollar hur de bodde. Vi hade med oss lite mat då familjerna i Sverige hade gett en extra gåva denna månad. Sedan fick de sin månadspeng som fadderfamiljerna ger. Dessa familjer hade inte mer än nödvändiga saker. Maten kokade de över en eld, i bästa fall hade de en gryta annars använde de konservburkar att koka maten i. De bodde i relativt nybyggda hus. När Peo träffade dessa familjer för första gången bodde de i små hus gjorde av lera och grenar. Nu hade han med hjälp byggt ett hur åt dem. Husen bestod av ett rum som innehöll en säng och ett skrivbord. Det var en väldig förmån att få vara med och se vart pengarna gå om man har ett fadderbarn och vi upplevde verkligen att pengarna gjorde nytta! Dessa pengar som de fick räckte precis till mat för en månad, så lite för oss gör så mycket för dem!

På söndagen åkte vi på gudstjänst, En liten kyrka som låg i en kohage mitt ute i ingenstans. När klockan slog 11 började de sjunga lovsång och folk trillade in med tiden. Strax innan 12 var det nästan helt fullt. Lovsångerna sjöngs den ena efter den andra och de dansade som aldrig förr. Efter mötet kom alla fram och hälsade, sedan gick de hemåt på de sandiga vägarna. Vi satte oss i bilen för att åka hem men då hade de dukat upp mat åt oss på baksidan av kyrkan, så där mellan kobajset satt vi på varsin stol och åt kycklingklubbor, ris, papp, sallad och läsk medan hönorna nyfiket sprang i runt oss.

På måndagen började vi vår 10 timmars resa hemåt, kl. 7 på morgonen. Vi stannade på två olika marknader och köpte lite hantverk osv. Vägarna var spännande att åka på. Utan förvarning kunde det komma farthinder och korna vandrade långsamt över vägarna. Men vi kom hem oskadda med ett bagage av erfarenhet och TACKSAMHET.

Vägarna var sandiga och dammiga. På högra bilden gjorde en av familjerna en eld för att laga sin mat.

Här har barnen söndagsskola under ett fint träd och sedan går de hemåt.