Allt och lite till

Det är grymt svårt, men om jag verkligen, verkligen skulle tvingas välja; då är Master Of Puppets världens bästa skiva. Utan att ha fört räkning tror jag ingen annan skiva oavsett kategori har snurrat fler gånger i mina musikspelare och jag, som bara var tonåring när jag första gången kom i kontakt med den, har återkommit till den under alla år och tycker fortfarande den är helt otroligt bra. Från den nästintill magiska inledningen med Battery, via den fenomenala titellåten, Lovecraft-inspirerade The Thing That Should Not Be, lugnare Welcome Home, strålande Disposable Heroes, brutala Leper Messiah, instrumentala Orion till den avslutande krossande Damage Inc. är det enkom höjdarlåtar. Bra variation, bra texter, bra melodier; ja, bra alltihop.

Bandets båda första skivor har redan kommit ut i fullmatade superdeluxe-versionen och nyutgivningen av Master Of Puppetsföljer samma mall. Fast denna gång är det ännu mer, ännu fler och ännu nördigare för dem som verkligen gillar thrashen finest. Ja, det är nästan så att det blir löjligt vad mycket de tryckt in i denna massiva pjäs som därav kostar en rejäl slant.

Vad får man då om man betalar runt 1700 kronor för ett utökat utförande av en skiva som man sannolikt redan har i sin hylla? (För jag har svårt att tro att man lägger ut de pengarna om man inte redan är ett ganska stort Metallica-fan)

Ja självfallet får man den vanliga plattan i remastrat skick på både cd och lp. En grym dubbelvinyl med en livespelning från den 25 maj 1986. I cd-väg bjuds det även på tio ytterligare skivor med intervjuer, grovmixar, demos, riffidéer, outtakes och fyra livespelningar till från 1986 och 1987. Två stycken dvder med livespelningar och intervjuer samt en kassett med liveinspelning från Solnahallen i Stockholm den 26 september 1986, vilket kom att bli basisten Cliffs sista konsert innan den tragiska bussolyckan ändade hans liv.

Går man utanför musiken är det i huvudsak en inbunden bok som är av intresse även om setet med knappar, litografin och arken med texter också är kul förströelse.

Är allt bra? Nja, det är verkligen högst tveksamt om jag kommer att lyssna igenom skivorna med riff, demos och outtakes igen. Så mycket live-material är också svårt att ta in. Allt håller inte klockren ljudkvalitet heller. Fast ändå. Här finns allt man kan tänkas vilja grotta ner sig i vad gäller världens kanske allra bästa skiva och det är lätt att timmarna rinner iväg när man väl sätter sig med boxen. Sammantaget är ett annat betyg än det högsta svårt att dela ut och det är med spänd förväntan jag ser fram emot att även …And Justice For All får samma generösa behandling vad det lider.