Bättre än sist

I slutet av 2017 släppte Calle tvåspårssingeln Pappa / Ett Stilla Regn och då var det småbehaglig gubbtrubadurism som salufördes. Sånt pysslar denne Karlsson fortfarande med, men denna gång tycker jag det är bättre. Första låten Monterey är riktigt stark och melodislingan påminner om en gammal Grateful Dead låt som jag i stunden inte minns namnet på. Bra sång och schysst låt. Det tycker jag håller i sig även i de andra fyra låtarna på denna EP. Personligen tycker jag det är en fördel att det nu sjungs på engelska och att det lutar lite mer åt rocken är inte heller några fel. Bra.