Den vetenskapliga detektiven i seriens form

Arthur Conan Doyle var tjugosju år gammal, lika gammal som sin huvudperson Sherlock Holmes, när han skrev den första romanen om den detektiv som kom att utgöra urtypen för kriminalare lång tid framöver. 1887 var året då den första berättelsen – En Studie I Rött – gavs ut och drygt etthundra år senare står sig storyn om den klartänkte detektiven och hans medhjälpare och levnadstecknare John H. Watson riktigt väl.

Doyle hade en idé om en detektiv som frångick den gängse praxisen att det bara var ögonvittne eller tagen på bar gärning som kunde fälla en brottsling. En vetenskaplig detektiv som kunde luta sig mot ovedersägliga bevis och därmed binda gärningsmannen vid brottet.

Ian Edginton har bearbetat originalet och I.N.J. Culbard har stått för tecknandet när förlagan omstöpts varsamt till seriens form. Mötet mellan Holmes och Watson ger en oskiljaktig kombination där mysterier, slutledningsförmåga, mord och mästerdetektiv utgör hörnstenarna. Med förhoppning om att fler delar är i antågande rekommenderas En Studie I Rött både till intressenter av serietidningar och klassiska romaner.