Död, hopp och förtjusande rasp

Lucinda börjar komma lite till åren men är lika idérik och vital som någonsin förr. The Ghosts Of The Highway är precis som förra plattan ett dubbelalbum med väl tilltagen speltid. Påträngande ärligt och tematiskt ofta berörande döden men där även hoppet tillåts spira.

Hennes röst är förtjusande raspig, soundet är både stadigt och improvisationsrikt och när skivan rundas av med den tolv minuter långa Faith & Grace står håret på armarna i givakt och vill gärna ha mer. Lucinda Williams har gjort ett av sina bästa album.