En av filmens främsta avhandlas

Jag är väldigt förtjust i dessa snygga monografier som under namnet Retrospektivt kommit i svensk översättning under de senaste åren. Näste man på tur är den oförglömlige regissören Martin Scorsese som tog steget rejält upp i det absoluta toppskiktet med Taxi Driver 1976. Några år tidigare kom genombrottet med Mean Streets (eller Dödspolarna som den skönt märkliga svenska översättningen lyder) där det framgångsrika samarbetet med Robert De Niro inleddes.

Från början var det inte alls självklart att Martin skulle slå sig in i filmens värld. Som liten var han sjuklig och bräcklig och hängde ofta i sin mors hasor. Hans pappa började ta med honom på bio och snart var Martin närmast trollbunden av detta medium. Martins plan var först att bli präst men det stod alltmer klart att filmen var hans verkliga kallelse. Längre fram i livet yttrade han: ”Hela mitt liv har handlat om film och religion. Det är allt. Inget annat.” och hans intresse för den andliga aspekten av tillvaron har bland annat märkts iKundun (1997) och Kristi Sista Frestelse (1988).

Utöver de många sevärda filmerna har ett flertal mycket välgjorda och sevärda dokumentärer regisserats av honom. För egen del har jag speciellt fastnat för musikdokumentärerna The Last Waltz (1978) om The Band, No Direction Home: Bob Dylan (2005), Shine A Light (2008) om Rolling Stones och George Harrison: Living In The Material World (2011).

Tom Shones bok är väl tilltagen, riktigt utförlig och fylld av information om några av filmhistoriens främsta titlar. Hela Martin Scorseses karriär avhandlas och den rikliga förekomsten av bilder bidrar till att jag snarast ämnar se om några gamla favoriter samt ta mig an några av de titlar jag ännu inte sett. En mycket bra bok.