Hård elektrisk blues

De hårt rockande bluesgrabbarna i Pig Irön har kommit fram till studioplatta nummer fem. Genom åren har jag helt felaktigt gått och trott att denna engelska kvartett är gravt Motörhead-beroende och stenhårt sniffat på Mr Kilmeisters närmast patenterade sound. Det måste vara de där två prickarna över o:et som förlett mig för precis som pressreleasen gör gällande är det i knutpunkten mellan hårdrock och elektrisk blues snarare än åt det punkigt influerade Motörhead som dessa tio låtar står.

Flera gånger tycker jag det är riktigt riktigt bra. Ta bara One Million Mega Hurts och One Final Kiss som båda slår till både hårt och precist. Eller avslutande Restitution Blues som svänger likt Jimi Hendrix i hårdrockskostym. Fast alla gånger när tempot dras ner drar även ner min geist över musiken. Inte dåligt, men inte heller något jag lyssnar så där vidare värst mycket på