Inte fullt lika engagerande som tidigare böcker

En människa som står vid förtvivlans brant med idel stängda utvägar och endast en sista desperat lösning som står till buds. Det bankrån som var just lösningen skiter sig markant och slutar betydligt krångligare med att ett antal andra personer blir hållna som gisslan i en lägenhet där en visning pågår. När rånaren ger upp och släpper all gisslan uppstår en märklig situation. Då polisen ska gripa denne tycks rånaren ha gått upp i rök. Under de efterföljande förhören blir det ännu konstigare.

Fredrik Backman har skrivit åtta tidigare böcker. De flesta av dem har jag läst två gånger, några av dem tre gånger. Hans fingertoppskänsla för karaktärer och varvning av humor och allvar är något unikt och ingen annan svensk författare kommer i närheten av hans position som jag ser det. Tyvärr gäller det inte riktigt för Folk Med Ångest. Kanske är det just att jag läst allt annat han skrivit, kanske var förväntningarna för högt ställda. Kanske något annat. Men det är för osannolikt, för mycket i känslolägen som känns bekant från hans tidigare böcker och själva storyn engagerar mig väldigt lite.

Om vi leker med tanken att jag inte kände till honom tidigare så skulle jag sannolikt tyckt något annat. Formuleringarna finns där och värmen likaså. Får helt enkelt vänta lite och läsa den en gång till.