Klart stabilt helhetsintryck

Himmelstrand (2014), Rörelsen – Den Andra Platsen(2015) och så nu den avslutande delen X – Den Sista Platsen utgör tillsammans Lindqvist mest ambitiösa projekt hittills. I relativt vanliga sammanhang ruvar en relativt ovanlig beståndsdel som återkommer i olika skepnader och man gör bäst i att inte komma på kant med denne.

I trilogins avslutning har en självmordsvåg nyligen härjat i Stockholms undre värld. Kriminaljournalisten Tommy T har sin yrkesmässiga storhetstid bakom sig men är inte främmande för att får upprättelse och hamna lite mer i rampljuset. Det verkar som att en ny aktör dykt upp på den kriminella kartan och när denne har ett enormt lager kokain av finaste kvalitet till försäljning och samtidigt tycks vara inblandad i de många självmorden bland konkurrenterna ritas spelreglerna om. Tommy är denne X på spåren men inser inte hur pass insyltad systersonen Linus är förrän skadan redan är skedd.

Å ena sidan är X – Den Sista platsen en ganska sedvanlig kriminalare, om än något mer hårdkokt och något mer vriden än många andra. I just de bitarna tycker jag Ajvide inte riktigt når upp till sina vanliga nivåer och det blir lite som när Stephen King ger sig in i samma nisch med sin Mercedes-trilogi. Å andra sidan knyter författaren ihop trådar från de två tidigare böckerna och när pusselbitarna fogats samman blir helhetsintrycket klart stabilt och då jag kommit till sista sidan är jag mycket nöjd och hade gärna läst lite till.