Lite spretigt, men med ett flertal riktigt bra låtar

Dylans förhållande till musik går ända tillbaka till barndomen där han som åttaåring började skriva låtar och spela gitarr. Hoppar vi fram till nutid har han just aktualiserats med sin femte skiva där jag egentligen önskar att han bränt lite mer krut på ösiga nummer som The Money Game, som verkligen ger mersmak. Eller åtminstone att han renodlar sitt uttryck lite mer då kasten mellan akustisk folk i ena änden och ända bort mot punken i den andra känns lite tvära. För var för sig är If You’re Not My Lover och Minimize The Damage riktigt bra. Däremellan hittar vi ett antal låtar som ofta verkar vara influerade av Neil Young vilket ju allt som oftast är rätt finfint.