Minst lika refrängstarkt och skickligt som tidigare

På frågan: Vilka tror du jag lyssnar på? till dottern i övre mellanstadieåldern svarade hon närapå direkt – det låter i alla fall väldigt mycket som Sabaton. Mina två följdfrågor; Hur vet du vilka Sabaton är? och Hur kunde du känna igen dem? var de närmast omedelbara svaren; – Vi brukar ibland lyssna på dem på historialektionerna, – Det hörs på sången och musiken är sådär pampig och lätt att komma ihåg.

Inga stora nyheter alltså när dalmasarna släpper ännu ett album. Grundbultarna består och även om det kryddats med mer keyboards än tidigare så är deras omistligt pompösa krigsheavymetal minst lika refrängstark och skicklig som alltid. Produktionen är kraftfull, texterna genomarbetade och sammantaget känns helheten så komplett den kan bli inom denna genre. Jag är egentligen inget stort fan av Sabaton men efter bland annat den snygga passningen till Metallicas Creeping Death i Hill 3234 och den smittande medryckande Shiroyama blir jag ändå sugen på att bevista något av stoppen på den kommande turnévändan.