Otroligt bra

Kristian Anttila har släppt sex stycken rätt ordinära indiepopiga album, men när han nu släpper sitt sjunde album “Rum 4, Avd. 81” är det ett annat uttryck som möter lyssnaren. Plattan handlar om och är skriven på rum 4, avdelning 81 på en psykiatrisk mottagning där han ibland hamnar. Plattan är helt akustisk och samtidigt väldigt lågmäld. Det lugna uttrycksättet får mig att verkligen lyssna på texterna som är både mörka och ljusa på samma gång. Det är oerhört personligt och utlämnade, det är ledsamt och upplyftande på samma gång. Det är en platta som förklarar hur det kan kännas när man inte ser några utvägar. En platta att lyssna på och sjunga med i när man mår riktigt dåligt. Det är först på detta sjunde album som jag blir berörd på riktigt av Anttilas musik Det är så nära, äkta, ledsamt och personligt. Samtidigt andas plattan hela tiden en hoppfullhet. Allra bäst är plattans första singel ”Livet är det som pågår medan du väntar på sådant som aldrig händer” där det är lätt att känna igen sig. Anttila har förmodligen aldrig varit bättre än så här.