Punkare från förr

Om man nu verkar tycka att punken var skit när det begav sig, och att dess fortlevande dragningskraft är obegripligt; varför ska man då i en bok om punken att göra? Ja, efterordet av Claes Britton är ett märkligt inslag i denna storformatsfotobok.

Vi kastas tillbaka till 1977 då punken nått Sverige. Något som Gérard dokumenterade med tanken att sälja in till en tidning. Inget som de nappade på utan bilderna låg och skräpade år efter år, fram tills nu faktiskt. 60 bilder av punkintressenter från när det begav sig. Alla attiraljerna finns där; säkerhetsnålarna, uppkäftiga uppsyner, utstickande smink och så givetvis halskedja ihopsatt med hänglås och den där spretiga Sid-frisyren. Riktigt kul att kolla på de stora fotona av en hoper tonåringar/ung vuxna varav endast Lena Endre är en bekant person för mig. Här är det fansen som porträtteras och sen också intervjuas av Håkan Lahger. Intervjuer som tyvärr inte är särskilt intressanta utan snarare känns ganska platta. Personligen hade jag hellre sett någon/några kortare texter och att bilderna fått tala för sig själva.