Tunggung a la Status Quo med Lemmy-rasp i rösten

Vi kan redan nu slå fast att denna tyska trio inte kommer förändra rockhistorien. Har man inte de förväntningarna på ett band så bör man kasta både ett och två öron åt detta håll. Särskilt om saknaden efter Motörhead är mer påtaglig och man liksom inte kan få nog av Lemmy-raspig röst mot ett aningen mer boogietungt (hård)rocksound. Titellåten, och fler med den, gungar på enligt skönt Status Quo-manér och Nitrogods korsbefruktning av de båda gigantiska fundamenten inom den tyngre rocken är lyckad, har schyssta låtar och funkar bra. Fast som sagt, inte särskilt nyskapande.