Utmärkt

“The thrill is gone” är Lindha och Fabian Kallerdahls nya album. Nästan direkt märks det dock att det är den inte alls. Lindha Kallerdahl är känd för att använda sin röst på fria och banbrytande sätt. I samarbete med Fabian på piano har hon tolkat skapat ett album finfint album utan förutbestämda idéer. Musiken utgörs av fyra tolkningar av amerikansk populärmusik, bland annat av Stephen Sondheim och Duke Ellington. Övriga spår är egna improvisationer. Det är rösten, sången, skriken som är i centrum och uttrycker ljud ur hela känsloregistret. Pianot följer dessutom med i alla känslosvängningar. Det märks att Lindha och Fabian musicerat tillsammans länge. Jag har dock ibland lite svårt att förstå poängen med att fastslå så här fri musik på en platta. En platta som förvisso är utmärkt, men som lär vara ännu bättre livé.