Melankoli och hopp när den danske bluesmannen tar ton

Danskmannen Thorbjorn Risager är en bluesman ut i fingerspetsarna och när han och de strålande Black Tornado återigen är i farten vet man att det är stabila saker i görningen. Visst är det ju så att samtliga låtar inte riktigt faller mig i smaken. Men även när det inte riktigt fastnar på mig så lyckas hans röst hålla kvar intresset till den grad att jag börjar tveka om min egen smak verkligen håller måttet.

Den riktigt stora förtjänsten i Come On In ligger i den stora bredden. Bluesen är eklektisk och omfamnande av både rock, soul, funk och att lyckas prägla det hela med så mycket melankoli samtidigt som det känns hoppfyllt sprittande ger stor musikalisk behållning. Bland flera favoriter tycker jag Never Givin’ In är den kanske allra bästa låten. Eller är den möjligen den stadiga Sin City som ståtar som skivans präktigaste pärla? Svårt att välja när även jazzigt rökiga On And On är så ruskigt bra. Ett delikat problem att försöka hittar favoriter bland ett flertal mycket starka låtar.