Mörk klaustrofobisk sjukhusstämning

Det finns bara en som kan få människan att längta efter döden. Det finns bara en som döden själv fruktar. Mater Morbi. Alla sjukdomars moder som kommer för att ta allt ifrån en. Fastnar man i hennes garn finner man sig snart intrasslad i ett evigt lidande. För Dylan Dogs del börjar det som en lätt influensa, sen kommer darrningar i händerna, yrsel och svårt med sömnen. När han tillslut tar sig iväg till Royal Free Hospital följer undersökning på undersökning och gränsen mellan mardröm och verklighet tunnas ut.

En riktigt bra och spännande berättelse som uppmärksammades stort när den publicerades i Italien 2009. I Sverige är inte ämnet dödshjälp lika laddat som i det mer katolskt sinnade Italien men ämnet är likväl tankeväckande. Den höga nivån som man börjat vänja sig vid när det kommer till denna serie håller i sig och jag blir helt begeistrad i den mörka klaustrofobiska sjukhusstämningen. Mycket bra! Blir man nyfiken på albumet bör man även kolla upp den tunna prologen i häftet Mater Morbi – Och Så Började Det.