Kort om Bibeln!

Under våren släppte vi på SAU en nyutgåva av vår lilla skrift ”Kort om Bibeln”. I inledningen till den står följande:

”Bibeln är världens mest lästa bok och det är också den allra viktigaste boken du någonsin kommer stöta på. Det du nu håller i din hand är en enkel guide för bibelläsning. Den innehåller korta introduktioner till Bibelns böcker och massa bra tips på intressanta och viktiga verser. Inom SAU så tror vi att Bibeln är Guds ord, att den är skriven av människor men inspirerad av Gud. Gud har vakat över processen när den har tillkommit och vill tala till oss genom den. Vi tror också att alla människor kan läsa Bibeln men att den kräver tolkning. Det är inget unikt för Bibeln, all kommunikation tolkas, även om det bara handlar om ett samtal med en nära vän. Men Bibelns berättelser utspelar sig i en annan tid och i andra kulturer och av den anledningen är bibelstudiet kanske extra viktigt, både enskilt och tillsammans med andra. Ta tid att läsa och fundera, diskutera med andra, var nyfiken och ställ frågor! Vi upptäcker och upplever nya saker när vi dyker ner i texterna. Olika skeden i livet påverkar också vår läsning och hur texterna talar till oss och därför blir vi aldrig färdiga. Bibeln kan vara en följeslagare genom hela livet!

Med det här häftet vill vi underlätta och uppmuntra till läsning för att vi är övertygade om att tid som du investerar i bibelläsning aldrig är bortkastad.

Välkommen in i Bibelns värld!”

Det är alltid värt att uppmuntra till bibelläsning och det skulle jag verkligen vilja göra. Det finns ofta en ”tröskel” att komma över när det gäller att öppna den där boken. Jag märker av det själv och jag märker det hos många som jag pratar med. Varför är det så? Om vi tror att Gud själv har talat till oss genom Bibeln så borde det vara någonting som vi prioriterar. Att få budskap direkt ifrån universums skapare! Tänk vad coolt, egentligen.
Den vanligaste anledningen som jag hör, till att vi inte öppnar Bibeln, är att vi anser att den är svår att läsa. Men jag skulle vilja slå lite hål på den myten… Bibeln är, i mina ögon, inte en svår bok att läsa. Den innehåller inte speciellt många svåra ord, inte fler än du hittar i en normal dagstidning. Visst, den innehåller berättelser från en annan tid och andra platser men många av oss läser gladeligen böcker eller ser på filmer som utspelar sig både i fjärran galaxer och helt påhittade världar med påhittade varelser. En del av Bibeln är poesi eller sånger men jag utsätts för sångtexter och annan poesi dagligen och tränas omedvetet i att tolka det.

Tyvärr så känns det ibland som om vi snarare använder ”den är så svår att läsa..” – argumentet som ett sätt att döva vårt dåliga samvete för utebliven läsning, men för det mesta är det nog faktiskt så att vi tror att Bibeln är svår därför att vi hör det så ofta och plötsligt så har det blivit en sanning som vi inte riktigt vet varifrån den kommer. Vi bara tror det därför att vi har hört det och ger jag mig in i bibelläsningen med den inställningen så blir det nog svårare än det behöver vara. Jag känner igen fenomenet från mina egna franskalektioner på högstadiet…

Eller så kanske det handlar om att många av oss tror att det krävs en utbildning, en pastor eller präst för att läsa och korrekt tolka Bibeln? Jag är nog knappast den ende predikanten i historien som gärna pressar texterna lite, som gärna gräver efter nya vinklar, nya tillämpningar av gamla texter. Det är lockande att försöka komma med något nytt till en församling som man misstänker redan har hört allt..

Kanske bidrar det till att förstärka bilden av Bibeln som svårtolkad ibland. Det är lätt hänt, när man ska ha en andakt om ”Den förlorade sonen” för femtionde gången, att vilja hitta en ny infallsvinkel och kanske är det då lätt för ”lekmannen” i gudstjänsten att tänka att ”Det där hade jag aldrig kommit på eller hittat..”.

Men Bibelns budskap är inte svårt att förstå eller hitta. Jesu undervisning är för det mesta rak och tydlig och det gäller kanske i ännu högre grad för Paulus. Problemet när jag läser Bibeln är sällan att jag inte förstår vad jag läser utan tvärtom. Jag förstår mycket väl, men budskapet träffar mig och dess radikalitet slår mig så tydligt att den bekväma vägen istället blir att börja fundera på alternativa tolkningar. För så länge jag fortfarande funderar på HUR Jesus menar att jag ska älska mina fiender eller min nästa och innan konsekvensanalysen av att faktiskt prata med tiggaren utanför ICA är klar så blir det ju svårt för mig att göra det…

Kanske finns det här ytterligare en nyckel till varför jag undviker att läsa. Det är inte det att jag inte tror att Gud kan tala genom Bibeln, utan att jag misstänker att han faktiskt kommer göra det. Och jag är nervös för vad han kommer säga.

Det finns en sista sak som också kan vara värd att nämnas. Människans relation till Gud är skadad, ända sedan begynnelsen. Även om jag som kristen är återupprättad så är inte relationen till Gud perfekt. En dag kommer den att bli det men inte än. Det får praktiska konsekvenser för mitt kristna liv. Jag behöver träna mig i att höra Guds röst, jag behöver öva mig i att be, för min upproriska inre människa vänder sig fortfarande väldigt gärna bort ifrån Gud. Jag behöver också öva mig i att läsa Bibeln.
I Heb 4:12 står det:

” Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.”

Inte konstigt att det i mitt inre blir uppror när jag närmar mig den boken. Jag vet att det finns saker att blottlägga. Samtidigt är det kanske det som lockar. Jag vet att Gud är en kärleksfull Gud som vill mig väl och som vill att jag kommer till honom, både i bönen och i bibelläsningen. Jag vet, att när jag väl klivit över den tröskeln, in i Bibelns och bönens värld, så har jag klivit över tröskeln in till mitt eget hem. Det är ingen främmande, skrämmande makt som möter mig där. Det är min egen far.

Så om du, liksom jag, ofta har känt det svårt att läsa Bibeln: Du är i gott sällskap! Men låt det inte stanna där. Låt dig inte luras av tron att Bibeln är en svår bok, enbart för teologer! Öppna den, läs berättelserna. Det är inte svårt att förstå och ta till sig Jesu liknelse om den förlorade sonen. Det är inte svårt att känna med Paulus i hans frustration över församlingar som inte riktigt fungerar. Det är inte svårt att stämma in i psaltarens lovsång över vår vackra natur eller att sätta sig in i min namne Jakobs brottningar med Gud.

Jag har också märkt att bibelläsning verkligen ger mersmak… har du kommit över tröskeln blir det lätt nerförsbacke efter det. Det är lite som att äta chips (fast kalorisnålare), när du väl har ätit de där första Sourcream-chipsen så är det nästan omöjligt att sluta. Du vill ha mer!
Det går också alldeles utmärkt att läsa samma stycken om och om igen. Det spelar ingen roll om du efter att ha läst Matteusevangeliet en gång, inte tyckte att det gav dig något. Läs det igen och det kan mycket väl ge dig mer än du kunnat ana. Inte för att Bibeln förändrats, inte för att Gud förändrats, utan för att du förändrats. Livet har lärt dig saker, förändrat dig eller ställt nya frågor till dig och plötsligt har den Helige Ande något helt nytt att säga dig genom samma gamla mångtusenåriga text.

Visst är det spännande!

Vill du ha lite hjälp på traven, med bibelläsningsplan, introduktion till Bibelns olika böcker och massa annat matnyttigt? Då kan du beställa ”Kort om Bibeln” genom att höra av dig till SAU. Varför inte köpa hem en bunt till församlingen?