En väldigt trevlig utökad variant

Lagom till tjugofemårsbalunsen för Sparks sextonde platta får vi nu ta del av den i en väldigt trevlig utökad variant. Med två fullmatade extraplattor bestående av remixer, b-sidor, demos och tidigare outgivna låtar blir det tidig julafton i år för fansen.

Popprovokatörerna hade haft en längre paus innan detta album släpptes 1994 och när de kom tillbaka omfamnande de helt den nya tidens populära elektroniska musik. Techno och synth pyntar popmusiken och till skillnad från mycket annat från den eran låter Gratuitous… fortfarande riktigt bra och de elva låtarna är i sig tillräckliga för att införskaffa skivan. Skiva två och tre är roliga för oss som lyssnat en del på dem sen tidigare och det blir ju en hel del nytt att upptäcka. Allt är självfallet inte helt omistligt, men tillräckligt mycket är mer än tillräckligt bra och exempelvis Vince Clarks remix av When Do I Get To Sing ”My Way” är klockren. Ett ganska givet köp med andra ord.